K3 och IFRS i koncernredovisningen – samma verksamhet, olika siffror

Koncernredovisning ska visa moderföretaget och dess dotterföretag som en ekonomisk enhet. Intern försäljning, interna fordringar och andra mellanhavanden elimineras för att ge en bild av koncernens affärer med omvärlden. Grundidén är densamma oavsett regelverk. Skillnaderna ligger bland annat i hur förvärv redovisas, hur tillgångar värderas och när utgifter blir kostnader. Källa: årsredovisningslagen, kapitel 7.

Vilka koncerner använder K3 respektive IFRS?

K3 är Bokföringsnämndens huvudregelverk för årsredovisning och koncernredovisning och används av många svenska onoterade koncerner.

IFRS är internationella redovisningsstandarder. Företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad inom EU ska som huvudregel använda EU-antagen IFRS i koncernredovisningen. Även svenska onoterade moderföretag kan välja IFRS för koncernen. Att ett företag handlas på en handelsplattform innebär däremot inte automatiskt att plattformen är en reglerad marknad; marknadsplatsens egna regler behöver också beaktas. Källor: BFN och RFR 1.

K3 har ett mer begränsat regelverk. IFRS innehåller fler detaljerade krav och ger bättre förutsättningar för jämförelser över landsgränser. Det betyder också att IFRS ofta kräver mer arbete med värderingar, dokumentation och upplysningar.

Goodwill: löpande avskrivning eller nedskrivningsprövning

Goodwill uppstår vid ett rörelseförvärv när förvärvspriset, förenklat uttryckt, överstiger värdet på de identifierbara nettotillgångar som förvärvas.

I K3 skrivs goodwill av systematiskt över nyttjandeperioden. Därutöver kan goodwill behöva skrivas ned.

Enligt IFRS skrivs goodwill inte av. I stället ska den prövas för nedskrivning minst årligen och när det finns indikationer på värdenedgång. Om värdet inte kan försvaras redovisas en nedskrivning. Källor: K3, kapitel 19 och IAS 36.

Anta att ett förvärv ger upphov till 100 miljoner kronor i goodwill. Om den bedömda nyttjandeperioden enligt K3 är tio år blir den årliga avskrivningen 10 miljoner kronor vid linjär avskrivning. Under IFRS finns ingen motsvarande årlig avskrivning, men en nedskrivning kan bli aktuell.

Allt annat lika blir därför rörelseresultatet högre enligt IFRS under år utan nedskrivningar. Kassaflödet påverkas däremot inte av själva goodwillavskrivningen. Den som jämför förvärvsintensiva koncerner behöver därför förstå hur mycket av resultatskillnaden som kommer från redovisningen.

Förvärvskostnader: en del av investeringen eller en direkt kostnad

Vid ett företagsförvärv uppstår ofta kostnader för juridisk rådgivning, finansiell granskning och andra externa tjänster.

Enligt K3 ingår utgifter som är direkt hänförliga till rörelseförvärvet i anskaffningsvärdet. Enligt IFRS kostnadsförs förvärvsrelaterade rådgivningskostnader normalt när tjänsterna tas emot. Kostnader för att emittera aktier eller ta upp finansiering följer särskilda regler. Källor: K3, punkt 19.7 och IFRS 3, punkt 53.

Det kan ge en tydlig skillnad under ett år med många förvärv. En IFRS-koncern kan redovisa stora förvärvskostnader i resultatet, medan motsvarande utgifter i en K3-koncern påverkar anskaffningsvärdet och därmed exempelvis goodwill.

För en förvärvsdriven företagsgrupp bör analysen därför omfatta både redovisat resultat och hur återkommande förvärvskostnader behandlas. Kostnader som uppstår varje år är relevanta för affärsmodellens ekonomi även om bolaget beskriver dem som jämförelsestörande.

Leasing: stora skillnader i balansräkning och EBITDA

K3 skiljer mellan finansiella och operationella leasingavtal. I koncernredovisningen redovisas finansiella leasingavtal som tillgång och skuld, medan operationella leasingavtal normalt belastar resultatet som en löpande kostnad.

IFRS 16 innebär att leasetagaren för de flesta leasingavtal redovisar en nyttjanderättstillgång och en leasingskuld. Undantag finns bland annat för korta leasingavtal och tillgångar av lågt värde. Källor: K3, kapitel 20 och IFRS 16.

Skillnaden är särskilt betydelsefull för verksamheter med många hyrda lokaler, fordon eller maskiner. När en hyreskostnad ersätts av avskrivning och ränta blir EBITDA normalt högre. Samtidigt ökar de redovisade skulderna.

Ett högre EBITDA behöver därför inte betyda att verksamheten har blivit mer lönsam. Vid jämförelser av exempelvis nettoskuld/EBITDA eller EV/EBITDA måste leasingskulder och leasingkostnader hanteras konsekvent.

Utvecklingsutgifter: valfrihet i K3, kriterier som styr i IFRS

Skillnaderna märks också i företag som utvecklar programvara, teknik eller andra produkter.

K3 tillåter ett val mellan kostnadsföringsmodellen och aktiveringsmodellen för internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar. Den valda modellen ska tillämpas konsekvent.

Enligt IAS 38 kostnadsförs forskning, medan utvecklingsutgifter ska tas upp som tillgång när de angivna kriterierna är uppfyllda. Det krävs bland annat att projektet är tekniskt genomförbart och bedöms ge framtida ekonomiska fördelar. Källor: Skatteverket om K3 och IAS 38.

Att aktivera innebär att utgiften redovisas som en tillgång och kostnadsförs senare genom avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Det kan höja resultatet under utvecklingsfasen jämfört med om utgifterna kostnadsförs direkt.

För att bedöma ett utvecklingsintensivt företag räcker det därför inte att titta på resultatmarginalen. Även årets aktiverade utvecklingsutgifter och kassaflödet behöver analyseras.

Tilläggsköpeskillingar: en viktig ändring i K3 från 2026

Vid förvärv kopplas ibland en del av priset till hur det förvärvade företaget utvecklas efter affären. Sådana tilläggsköpeskillingar kan få stor betydelse för resultatet.

Här är äldre jämförelser mellan K3 och IFRS särskilt lätta att misstolka. För räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025 innebär K3 att justeringar av köpeskillingen på grund av förhållanden som uppstått efter förvärvstidpunkten ska redovisas i koncernens resultaträkning. Regeln gäller även när själva förvärvet skedde tidigare.

I juridisk person ska motsvarande justering däremot läggas till eller dras ifrån anskaffningsvärdet. Ändringen visar varför både rätt regelversion och rätt rapporteringsnivå måste kontrolleras. Källa: BFN:s ändringar från 2026.

K2 och RFR 2 – två närliggande regelverk att känna till

K2 och RFR 2 förekommer ofta i samma diskussion, men fyller andra funktioner.

K2 är ett förenklat regelverk för mindre företags årsredovisningar. Det kan inte användas för att upprätta koncernredovisning. Även en mindre koncern som frivilligt upprättar koncernredovisning behöver använda ett tillämpligt koncernregelverk, exempelvis K3. Källa: FAR.

RFR 2 gäller redovisning i juridisk person. Det gör det möjligt att tillämpa IFRS med de undantag och tillägg som behövs med hänsyn till svensk lag och sambandet mellan redovisning och beskattning. RFR 1 innehåller i stället kompletterande regler för IFRS-koncerner. Källa: Skatteverket.

Ett moderbolags egen årsredovisning kan alltså följa delvis andra principer än koncernredovisningen. Moderbolagets resultat och eget kapital bör därför inte förväxlas med koncernens.

Vad betyder regelverket för bedömningen av en koncern?

För ägare och investerare är den centrala frågan hur redovisningsprinciperna påverkar bilden av verksamheten.

Tre kontroller är särskilt användbara:

• Resultatet: Hur påverkas det av goodwillavskrivningar, förvärvskostnader och aktiverade utvecklingsutgifter?
• Skuldsättningen: Ingår leasingskulder, och är resultatmåttet beräknat på en jämförbar grund?
• Kassaflödet: Hur mycket pengar genererar verksamheten efter de investeringar som behövs för att upprätthålla den?

För en företagsgrupp som växer genom återkommande förvärv blir dessa frågor extra viktiga. IFRS kan underlätta internationell kapitalanskaffning och jämförelser, medan K3 kan vara ett ändamålsenligt alternativ för en svensk onoterad koncern. Valet behöver utgå från ägarnas informationsbehov, finansieringen och koncernens utveckling.

Redovisningsprinciperna ändrar inte vilka kunder koncernen har eller hur mycket pengar som kommer in på banken. Men de påverkar när kostnader syns, vilka tillgångar som redovisas och hur skulder presenteras. Att läsa principerna är därför en del av att förstå affären.